Hale to nothing från Brutal/Spendrups bryggeri.
Det finns ett problematiskt läge i de öl som Spendrups underetikett Brutal brewing skickar ut till allmänheten. Som produktplacering på en snabbt föränderlig marknad är de smarta livsstilspaketerade öl som framför allt syftar till att nå en ung och nyfiken kundgrupp – huvudsakligen av manligt slag. Och på det sättet funkar de ypperligt, design och copytexter andas nytänk och motstånd, prisnivån är lågt satt och exponeringen stark – man ser ölen i butiken. Men som öl….?
Jag tror att det finns många som de senaste året har börjat bli lite intresserade av den ölkultur som finns i Sverige. Alltså; intresserade av mer än att bli fulla – intresserade av smak, av stilar, av matkombinationer, av kulturen. Kanske har de läst något på nätet, kanske har de hört någon prata, kanske har de sett reportage i tv?
Och är man småintresserad och i vanliga fall köper öl som kostar runt en 10:a så vill man inte köpa något man inte vet om man gillar för 25 pix. Inte heller för 20 pix. Då springer man på Brutals varianter, läser att det är en ale (som i Hale to nothing) eller en amerikanskinspirerad lager (som i Plastic Fantastic) och tänker – ”ah, det där vill jag testa!” och köper den. Den är snygg! Den är billig! Den är…. spännande?
Nej, det är just det den inte är. Den är snyggt paketerad men den är inte spännande. Och då kanske den är nyfikenheten som man jobbat upp försvinner som kolsyra i sommarvärmen. Man tänker: ”det där med ale var ju inget speciellt…?” eller ”amerikansk humle – jahaja….?” och sedan stannar man kvar i de vanliga hjulspåren och svänger aldrig ut från the middle-of-the-road-behavior. Vilket, i min mening, är trist. Och synd. Och dumt.
Som Hale to nothing, en snygg flaska, en snygg etikett, en förvisso osammanhängade copytext men en text som spelar på känslorna, som får köparen att känna sig utvald, känna sig spännande, känna sig exklusiv. Men innehållet är inte exklusivt. Tyvärr.
Istället är det en stillsam öl eller…. nej, det är en direkt dålig öl faktiskt.
Färgen är ljust gul, skummet vitbeigt och snabbt försvinnande.
Doften är svag, dov och maltig. Svagt doftande av en metallisk humleton, lite som vatten på stål i doften.
Smaken är.… ofokuserad. En maltig grundton ger ifrån sig lite lätt söta smaker och följs av en besk vägg som lägger sig över alla eventuella nyanser. Beskan är övertydlig och intensiv och… ja, det är den som är det bestående intrycket. Väldigt lite fruktighet men den finns där – om än knappt.
Detta är synd. En av Sveriges största bryggerier skapar en underetikett och fyller den med attityd. Men levererar inte något innehåll. Många kommer att köpa ölen tack vare snyggt utförande och bra pris och många kommer att bli förvånade. Inte för att de attackeras av smak och subtila sensationer utan för att det som de smakar smakar som det som de brukar smaka. Det blir en potentiell smakrevolution som kommer av sig…. En öl som kunde vara en dörröppnare blir istället en dörrstängare.
Kom igen nu Spendrups – ni kan mycket, mycket bättre än så här. Satsa! Det finns en stor kundgrupp som bara väntar på att få smaka välsmakande volymöl – jag lovar!
Bryggeri: Brutal Brewing, underetikett till Spendrups, Sverige.
Stil: Ale, ekologisk.
Humle: Perle, centennial och fuggles.
Malt: Pilsner- och münchenmalt.
Pris: 14,90 kronor
Volym: 33 cl
Alkoholhalt: 4,5
Sortiment: Finns över hela Sverige.
Betyg: Under medel 2,2.
Nummer på Systembolaget: 1485.
Vill du läsa fler ölrecensioner?
BeerInternational 
Kommentera